Styrelsen och VD i ett aktiebolag måste ha grundläggande kunskaper i juridik för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Det framgår tydligt i aktiebolagslagen vilket ansvar som åligger styrelse och VD.

I JKFLive Avsnitt 9 går jag igenom juridikens grunder.

Rättsregler
Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Då blir följdfrågan; vad är rättsregler? Rättsregler innefattas i det övergripande begreppet normer, men det finns andra normer än rättsregler t.ex. sed och moral. Skillnaden mellan rättsregler och sed/moral regler är på vilket sätt de antas samt hur sanktionen vid brott emot dem ser ut. Rättsregler är antagna på visst sätt av rättsordningen och brott emot dem sanktioneras av rättsordningen. Sed och moral regler finns i samhället och handlar mer om relationer emellan människor och brott emot dem sanktioneras genom att omgivningen tydligt visar sitt ogillande.

Rättsordning
Begreppet rättsordning utgör en samlingsbenämning på samtliga rättsregler i en stat (ett land). Begreppet rättsordning ligger nära begreppet rättsstat. En rättsstat är en stat där statsorganen (myndigheterna) följer rättsreglerna och där det finns garantier för att staten inte ska missbruka sin makt. Garantierna finns genom ett oberoende domstolsväsen som ska tillämpa rättsreglerna och ge sanktioner mot statsorganen om de bryter mot rättsreglerna. Det finns också rättsregler som ligger utanför den enskilda rättsordningen och dessa regler är t.ex. folkrätten. Folkrätt är regler mellan stater och de är grundade på praxis och konventioner. Ett exempel på regler inom folkrätten utgör ”brott mot mänskligheten”. Rättsreglerna inom rättsstaten Sverige består bland annat av lagar.

Lagar
Lagar är ofta skrivna på sådant sätt att de måste tolkas för att kunna tillämpas i en konkret situation. Jag nämnde inledningsvis att juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Om vi börjar med att titta närmare på tolkning av lagar så är det nödvändigt att inneha en grundläggande kunskap rörande lagarnas tillkomst för att man ska kunna tolka dem på korrekt sätt.

Lagstiftningsprocessen
Lagstiftningsprocessen inleds med ett reformkrav. Samhället utvecklas och förändras hela tiden vilket gör att behov av ny lagstiftning eller förändringar i befintlig lagstiftning uppkommer. Tanken är då att regeringen ska uppmärksamma det här reformbehovet och fatta beslut om att beställa en utredning. Beställningen formuleras i ett så kallat regeringsdirektiv. I JKFLive avsnitt 9 beskriver jag två olika typer av regeringsdirektiv, de öppna direktiven och de styrda (stängda) direktiven. Ett öppet direktiv ger utredaren eller utredarna fria händer att föreslå lösningar på de problem som finns beskrivna i regeringsdirektivet och ett styrt regeringsdirektiv föreslår även lösningar på de problem som finns beskrivna. Regeringen beslutar om vem eller vilka som ska få uppdraget att utreda frågan. Utredningsarbetet (kommittéarbetet)  sker under sekretess och det är först när utredningen är färdig och överlämnas till regeringen som den blir offentlig. Alla utredningar publiceras i skriftserien Statens Offentlig Utredningar (SOU följt av årtal och löpnummer). Regeringen skickar därefter ut utredningens förslag på remiss till de remissinstanser som regeringen själv bestämmer. Alla myndigheter som berörs av lagförslaget ska dock alltid vara remissinstanser och myndigheten är skyldig att avge ett remissyttrande. Efter det att regeringen fått in remissvaren så sammanställs en lagrådsremiss. Lagrådet består av domare eller fd domare i Högsta domstolen och i Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet skall enligt grundlagen, 8 kap 22 § regeringsformen, granska förslaget utifrån ett antal perspektiv som finns uppräknade i grundlagen. Det handlar bland annat om hur den föreslagna lagen förhåller sig till grundlagarna, till rättssäkerhetens krav, hur förslaget föreskrifter förhåller sig till varandra och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lagrådet får inte lägga in några politiska värderingar i sitt yttrande. De ska dock kommentera om de anser att förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som regeringen har angett. Lagrådets remissvar blir offentlig när det överlämnas till regeringen. Regeringen kommer därefter att utforma det slutliga lagstiftningsförslaget i en så kallad proposition. Propositionen blir offentlig när den överlämnas till riksdagen. Det är viktigt att man vet var man ska läsa i propositionen om man ska använda den som en rättskälla, se filmen ovan. När propositionen kommer till riksdagen så meddelar talmannen det i kammaren och propositionen överlämnas till ett av riksdagens utskott. Utskotten är parlamentariskt sammansatta och utskottet lämnar ett utskottsbetänkande (majoritetens förslag) till hur de tycker att riksdagen ska besluta. Därefter debatteras frågan i kammaren och riksdagen fattar ett beslut. Om riksdagen beslutar att bifalla förslaget, utfärdar riksdagen en riksdagsskrivelse som ger regeringen i uppdrag att promulgera (utfärda) lagen. Lagen publiceras i Svensk Författningssamling (SFS med årtal och löpnummer).

Lagtolkning
När lagen sedan ska tillämpas så behöver lagtexten ofta tolkas och det är då som begreppet rättskälleläran blir aktuellt. Enligt rättskälleläran är lagtexten den första och viktigaste rättskällan. Är lagtexten klar skall den tillämpas. Är lagtexten oklar måste man söka stöd i andra rättskällor. Man ska då först gå till lagens förarbeten (motiv) och där börjar man med utskottsbetänkandet. Om man inte hittar stöd för någon tolkning i utskottsbetänkandet så går man vidare till propositionen, se filmen om vilka delar i propositionen som utgör en användbar rättskälla. Hittar vi inte svaret i propositionen så går man vidare till Kommittébetänkandet. Om dessa källor inte ger någon vägledning går vi vidare till övriga rättskällor (doktrinen). I filmen förklarar jag vad som utgör doktrin i rättskälleläran.

En annan rättskälla i rättskälleläran är rättspraxis (prejudikat). I JKFLive avsnitt 6 har jag beskrivit prejudikatens roll i Sverige och hur man gör en rättsfallsanalys.

De svenska rättskällorna består inte bara av lagar och prejudikat. Vi har även förordningar som meddelas av regeringen och som också publiceras i SFS. Myndigheter och kommuner har även genom delegation givits rätt att i vissa frågor meddela bindande föreskrifter. Regeringsformen 8 kap 1 § kallar alla dessa rättskällor (lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter) för ”Föreskrifter”.  I den svenska rättskälleläran förekommer också begreppet ”Författning” och enligt 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) menas med ”Författning” begreppet ”Föreskrifter” enligt 8 kap. regeringsformen. Begreppet ”Allmänna råd” förekommer också i författningssamlingsförordningen. Med allmänna råd menas sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Om allmänna råd publiceras i en myndighets författningssamling måste det tydligt framgå vad som är en föreskrift respektive allmänna råd. Allmänna råd har samma rättsliga status, enligt rättskälleläran, som doktrinen.

Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2018 Suffusion theme by Sayontan Sinha