Styrelsen och VD i ett aktiebolag måste ha grundläggande kunskaper i juridik för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Det framgår tydligt i aktiebolagslagen vilket ansvar som åligger styrelse och VD.

I JKFLive Avsnitt 9 går jag igenom juridikens grunder. Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Då blir följdfrågan; vad är rättsregler? Rättsregler innefattas i det övergripande begreppet normer, men det finns andra normer än rättsregler t.ex. sed och moral. Skillnaden mellan rättsregler och sed/moral regler är på vilket sätt de antas samt hur sanktionen vid brott emot dem ser ut. Rättsregler är antagna på visst sätt av rättsordningen och brott emot dem sanktioneras av rättsordningen. Sed och moral regler finns i samhället och handlar mer om relationer emellan människor och brott emot dem sanktioneras genom att omgivningen tydligt visar sitt ogillande. Begreppet rättsordning utgör en samlingsbenämning på samtliga rättsregler i en stat (ett land). Begreppet rättsordning ligger nära begreppet rättsstat. En rättsstat är en stat där statsorganen (myndigheterna) följer rättsreglerna och där det finns garantier för att staten inte ska missbruka sin makt. Garantierna finns genom ett oberoende domstolsväsen som ska tillämpa rättsreglerna och ge sanktioner mot statsorganen om de bryter mot rättsreglerna. Det finns också rättsregler som ligger utanför den enskilda rättsordningen och dessa regler är t.ex. folkrätten. Folkrätt är regler mellan stater och de är grundade på praxis och konventioner. Ett exempel på regler inom folkrätten utgör ”brott mot mänskligheten”.

Rättsreglerna inom rättsstaten Sverige består bland annat av lagar. Lagar är ofta skrivna på sådant sätt att de måste tolkas för att kunna tillämpas i en konkret situation. Jag nämnde inledningsvis att juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Om vi börjar med att titta närmare på tolkning av lagar så är det nödvändigt att inneha en grundläggande kunskap rörande lagarnas tillkomst för att man ska kunna tolka dem på korrekt sätt. Lagstiftningsprocessen inleds med ett reformkrav. Samhället utvecklas och förändras hela tiden vilket gör att behov av ny lagstiftning eller förändringar i befintlig lagstiftning uppkommer. Tanken är då att regeringen ska uppmärksamma det här reformbehovet och fatta beslut om att beställa en utredning. Beställningen formuleras i ett så kallat regeringsdirektiv. I JKFLive avsnitt 9 beskriver jag två olika typer av regeringsdirektiv, de öppna direktiven och de styrda (stängda) direktiven. Ett öppet direktiv ger utredaren eller utredarna fria händer att föreslå lösningar på de problem som finns beskrivna i regeringsdirektivet och ett styrt regeringsdirektiv föreslår även lösningar på de problem som finns beskrivna. Regeringen beslutar om vem eller vilka som ska få uppdraget att utreda frågan. Utredningsarbetet (kommittéarbetet)  sker under sekretess och det är först när utredningen är färdig och överlämnas till regeringen som den blir offentlig. Alla utredningar publiceras i skriftserien Statens Offentlig Utredningar (SOU följt av årtal och löpnummer). Regeringen skickar därefter ut utredningens förslag på remiss till de remissinstanser som regeringen själv bestämmer. Alla myndigheter som berörs av lagförslaget ska dock alltid vara remissinstanser och myndigheten är skyldig att avge ett remissyttrande. Efter det att regeringen fått in remissvaren så sammanställs en lagrådsremiss. Lagrådet består av domare eller fd domare i Högsta domstolen och i Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet skall enligt grundlagen, 8 kap 22 § regeringsformen, granska förslaget utifrån ett antal perspektiv som finns uppräknade i grundlagen. Det handlar bland annat om hur den föreslagna lagen förhåller sig till grundlagarna, till rättssäkerhetens krav, hur förslaget föreskrifter förhåller sig till varandra och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lagrådet får inte lägga in några politiska värderingar i sitt yttrande. De ska dock kommentera om de anser att förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som regeringen har angett. Lagrådets remissvar blir offentlig när det överlämnas till regeringen. Regeringen kommer därefter att utforma det slutliga lagstiftningsförslaget i en så kallad proposition. Propositionen blir offentlig när den överlämnas till riksdagen. Det är viktigt att man vet var man ska läsa i propositionen om man ska använda den som en rättskälla, se filmen ovan. När propositionen kommer till riksdagen så meddelar talmannen det i kammaren och propositionen överlämnas till ett av riksdagens utskott. Utskotten är parlamentariskt sammansatta och utskottet lämnar ett utskottsbetänkande (majoritetens förslag) till hur de tycker att riksdagen ska besluta. Därefter debatteras frågan i kammaren och riksdagen fattar ett beslut. Om riksdagen beslutar att bifalla förslaget, utfärdar riksdagen en riksdagsskrivelse som ger regeringen i uppdrag att promulgera (utfärda) lagen. Lagen publiceras i Svensk Författningssamling (SFS med årtal och löpnummer).

När lagen sedan ska tillämpas så behöver lagtexten ofta tolkas och det är då som begreppet rättskälleläran blir aktuellt. Enligt rättskälleläran är lagtexten den första och viktigaste rättskällan. Är lagtexten klar skall den tillämpas. Är lagtexten oklar måste man söka stöd i andra rättskällor. Man ska då först gå till lagens förarbeten (motiv) och där börjar man med utskottsbetänkandet. Om man inte hittar stöd för någon tolkning i utskottsbetänkandet så går man vidare till propositionen, se filmen om vilka delar i propositionen som utgör en användbar rättskälla. Hittar vi inte svaret i propositionen så går man vidare till Kommittébetänkandet. Om dessa källor inte ger någon vägledning går vi vidare till övriga rättskällor (doktrinen). I filmen förklarar jag vad som utgör doktrin i rättskälleläran.

En annan rättskälla i rättskälleläran är rättspraxis (prejudikat). I JKFLive avsnitt 6 har jag beskrivit prejudikatens roll i Sverige och hur man gör en rättsfallsanalys.

De svenska rättskällorna består inte bara av lagar och prejudikat. Vi har även förordningar som meddelas av regeringen och som också publiceras i SFS. Myndigheter och kommuner har även genom delegation givits rätt att i vissa frågor meddela bindande föreskrifter. Regeringsformen 8 kap 1 § kallar alla dessa rättskällor (lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter) för ”Föreskrifter”.  I den svenska rättskälleläran förekommer också begreppet ”Författning” och enligt 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) menas med ”Författning” begreppet ”Föreskrifter” enligt 8 kap. regeringsformen. Begreppet ”Allmänna råd” förekommer också i författningssamlingsförordningen. Med allmänna råd menas sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Om allmänna råd publiceras i en myndighets författningssamling måste det tydligt framgå vad som är en föreskrift respektive allmänna råd. Allmänna råd har samma rättsliga status, enligt rättskälleläran, som doktrinen.

Beskattningsreglerna för ägare av fåmansföretag upplevs av många som komplicerade och deklarationsblanketten K10 är en ”komplicerad historia”. I JKFLive avsnitt nr 5 (filmen ovan) går jag igenom grunderna i fåmansföretagsbeskattningen. Överblicken är nödvändig innan detaljstudier kan ta vid. På kursen Beskattning fåmansföretag går vi, i detalj, igenom regelverket, paragraf för paragraf så att du praktiskt kan tillämpa reglerna både för dig själv och i en rådgivningssituation.

Varför finns det specialregler för beskattning av ägare i fåmansföretag? Svaret på den frågan är följande. Om vi utgår från det ”extrema” fåmansföretaget där vi har ett aktiebolag med en ensam aktieägare. Samma person sitter ensam i styrelsen för aktiebolaget. Det måste då enligt aktiebolagslagen finnas en suppleant i styrelsen men den suppleanten har inget inflytande så länge ordinarie styrelseledamot finns närvarande. Samma person är också anställd i aktiebolaget. Det betyder sammantaget att en person har kontroll över två stycken skattesubjekt. Dessa skattesubjekt har olika ”inkomster” som beskattas med olika skattesatser. Om vi börjar med att titta på den anställde, fysiska personen, så kan en inkomst beskattas i ett av tre stycken inkomstslag. Endera beskattas inkomsten i inkomstslaget Tjänst eller i inkomstslaget Näringsverksamhet eller  i inkomstslaget Kapital. I inkomstslaget tjänst kan marginalskatten (skatten på den sist intjänade 100-lappen) vara mellan 32-57%, beroende på vilken kommunalskatt personen har samt hur hög inkomsten är. I inkomstslaget Näringsverksamhet blir marginalskatten betydligt högre, eftersom egenavgifter också skall betalas på den inkomsten. I inkomstslaget Kapital är marginalskatten 30%. Vad betyder allt detta? Om en person kan påverka i vilket inkomstslag en inkomst ska beskattas så kommer personen, om han vill betala så lite skatt som möjligt, att välja det inkomstslag som har lägst marginalskatt. Det betyder att den anställde personen föredrar att erhålla aktieutdelning eller kapitalvinst istället för anställningsinkomst. Eftersom aktieutdelning och kapitalvinst beskattas i inkomstslaget Kapital (med en lägre marginalskatt) än anställningsinkomst som beskattas i inkomstslaget Tjänst (med högre marginalskatt). Om vi nu backar tillbaka lite till det ”extrema” fåmansföretaget så bestämmer den ensamma aktieägaren, tillika ensamma styrelseledamoten, om ersättningen till honom själv ska utbetalas som lön eller som aktieutdelning. För att lön ska beskattas som lön och inte konverteras till aktieutdelning eller kapitalvinst så måste det finnas speciella ”spärregler” för dessa situationer. Dessa regler kallas för fåmansföretagsbeskattningsregler eller med en tidigare benämning 3:12-regler. När dessa specialregler tillämpas så innebär det i allmänhet högre skatt än om reglerna inte skulle tillämpas.

Definitionen av ett fåmansföretag och definitionen av en ”kvalificerad andel” blir oerhört betydelsefull eftersom det kommer att avgöra om ägaren ska tillämpa specialreglerna eller inte. Definitionen av fåmansföretag finns i 56 kap. 2, 3 och 5 §§ i inkomstskattelagen (IL). Huvuddefinitionen finns i 56 kap. 2 § p.1 IL och och lyder ”Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomisk förening där 1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i företaget…”. I praktiken får man då gå in i aktieboken och räkan hur många personer som behövs för att komma över 50% av rösterna i bolaget eller föreningen. I JKFLive avsnitt nr 5 (filmen ovan) förklarar jag hur man räknar. Om man då kommer fram till att det är ett fåmansföretag enligt definitionen ovan så är nästa steg att titta på definitionen av ”kvalificerad andel” i 57 kap. 4 § IL. Där framgår det att en ”kvalificerad andel” bland annat föreligger om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit ”verksam i betydande omfattning” i företaget. På kursen Beskattning fåmansföretag går vi igenom i detalj, gränsdragningarna för de olika begreppen. I JKFLive avsnitt nr 5  (filmen ovan) framgår det att reglerna om en kvalificerad andel även ska användas, i vissa fall, när företaget inte är ett fåmansföretag.

Vad innebär då reglerna om kvalificerad andel? Reglerna finns i 57 kap. IL och innebär att aktieutdelning respektive kapitalvinst (överstigande ett gränsbelopp) på en kvalificerad andel, i vissa fall, ska beskattas högre än om andelen inte hade varit kvalificerad. Det betyder att en viss del av aktieutdelningen respektive kapitalvinsten flyttas från inkomstslaget Kapital till inkomstslaget Tjänst med åtföljande högre beskattning. Att på bästa möjliga sätt beräkna aktiernas omkostnadsbelopp och lönebaserat utrymme är oerhört viktigt för att uppnå ett så högt gränsbelopp som möjligt. I JKFLive avsnitt nr 5  (filmen ovan) förklarar jag översiktligt vad reglerna innebär. På kursen Beskattning fåmansföretag få Du lära dig reglerna i detalj. Kunskapen kan sedan ligga till grund för kloka och långsiktiga skatteplaneringsbeslut. Om Du inte fattar rätt beslut kommer du att tvingas betala mer skatt än nödvändigt!

Titta på filmen ovan för en introduktion i ämnet.

På våra utbildningar får du lära dig hela regelverket i detalj och hur du kan minimera riskerna för att drabbas av onödiga skattekostnader, på grund av felaktiga beslut och beroende på att blanketten K10 fylls i på felaktigt sätt.

 

Entreprenadjuridiken kan ses som ett eget rättsområde med väldigt speciella regler. Många kommer i kontakt med entreprenadjuridiken utanför sin egentliga affärsverksamhet och därför finns det ett stort behovet av kompetensutveckling inom området. I JKFLive avsnitt nr 4 går jag igenom en del saker som ligger som en grundplåt för vidare studier.

I entreprenadbranschen används olika begrepp, ibland på felaktigt sätt vilket kan skapa förvirring och i värsta fall tvister. Begreppen Entreprenadform, Upphandlingsform och Upphandlingsprocess är viktiga att hålla isär. Det finns två olika huvud entreprenadformer och dessa är Utförandeentreprenad respektive  Totalentreprenad. Med Utförandeentreprenad menas att beställaren har projekteringsansvaret och entreprenören ska ”endast” utföra det kontraktshandlingarna anger. Om beställaren saknar projekteringskompetens är det vanligt att beställaren anlitar en projekteringskonsult för att projektera entreprenaden. Resultatet av arbetet införs i förfrågningsunderlaget. När det gäller en Totalentreprenad så ingår projekteringen i entreprenadupphandlingen. Det betyder att beställaren anger viket resultat, ofta i form av funktionskrav, som entreprenören ska uppfylla. Entreprenören å sin sida anlitar projekteringskonsult, om kompetens saknas i entreprenadföretaget. Det här betyder att det är väsentliga skillnader mellan dessa två entreprenadformer. Man använder olika standardavtal för de olika entreprenadformerna. Vid Utförandeentreprenad används oftast AB 04 och vid Totalentreprenad används oftast ABT 06. Projekteringskonsulten upphandlas oftast med hänvisning till ABK 09.

När det gäller begreppet Upphandlingsformer eller som det ibland kallas organisationsformer, dvs hur entreprenaden ska organiseras så måste det begreppet hållas isär från begreppet Entreprenadformer. Exempel på Upphandlingsformer är; mycket delad entreprenad, delad entreprenad, generalentreprenad och samordnad generalentreprenad. Det betyder att en Utförandeentreprenad kan upphandlas (organiseras) som t.ex. en generalentreprenad eller en delad entreprenad. Även en Totalentreprenad kan upphandlas som t.ex. en generalentreprenad eller en delad entreprenad. De olika upphandlingsformerna (organisationsformerna) förklaras i JKFLive avsnitt nr 4.

Upphandlingsprocessen är antingen Offentlig upphandling, och styrs då av lagstiftningen (LOU eller LUF), eller Privat upphandling där beställaren har i stort sätt ”full frihet” under själva upphandlingsprocessen och vid valet av vilken entreprenör som ska få jobbet.

När väl upphandlingen är genomförd och entreprenaden startat så tillämpas de villkor som parterna kommit överens om. I båda standardavtalen AB 04 och ABT 06 förekommer begreppet ”ÄTA-arbeten”. Begreppet definieras i standardavtalen som Ändringsarbete, Tilläggsarbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är a väsentligen annan natur än dessa, samt Avgående arbete. I filmen JKFLive avsnitt nr 4 förklarar jag, schematiskt, vad ÄTA-arbete är. Sammanfattningsvis kan man säga att ÄTA-arbete är ett arbete som avviker från Kontraktsarbetet. Begreppet Kontraktsarbete definieras i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som: arbete som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtagande. Även begreppet Kontraktshandlingar definieras i standardavtalen.

Ibland blir beställaren och entreprenören oense om ett arbete utgör ÄTA-arbete eller inte, om entreprenören ska erhålla mer eller mindre pengar jämfört med kontraktssumman. Standardavtalen innehåller olika regler om tvistelösning men vilken tvistelösningsprocedur som parterna vill använda kan parterna själva avtala om. Det är därför viktigt att båda parter, innan kontraktet undertecknats, har kunskap om vilka olika tvistelösningsprocedurer som finns och vad de innebär. I filmen JKFLive avsnitt nr 4 förklarar jag kort fördelar respektive nackdelarna med att pröva tvisten i allmän domstol jämfört med att pröva tvisten i ett skiljedomsförfarande.

Titta på filmen ovan för en introduktion i ämnet.

På våra utbildningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan minimera riskerna för att drabbas av stora kostnader på grund av felaktiga beslut.

Enligt aktiebolagslagen 8 kap 4 § skall styrelsen löpande bedöma bolagets ekonomiska situation och om bolaget är moderbolag i en koncern skall styrelsen löpande bedöma koncernens ekonomiska situation. Det innbär att styrelsen måste tillse att den rapportering som sker, rörande ekonomin, på varje styrelsemöte är relevant och tillräcklig för att uppfylla lagens krav. Om det behövs skall styrelse ge skriftliga rapporteringsinstruktioner, 8 kap 5 § aktiebolagslagen. I filmen JKFLive avsnitt 3 ger jag lite förslag på hur man genom olika diagram kan följa och bedöma företagets ekonomiska situation på ett sätt som även ”icke ekonomer” kan förstå.
Utöver det ansvar som styrelsen har gentemot bolagets ägare så kan man i egenskap av styrelseledamot/styrelseordförande också bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder. I filmen omnämns två ansvarsgrunder; det så kallade företrädaransvaret enligt
59 kap. 13 § skatteförfarandelagen, som är ett ansvar för obetalda skatter och avgifter, samt ansvaret som kan uppkomma om styrelsen inte uppfyller kraven på tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, m.m. enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen.

Titta på filmen ovan för en introduktion i ämnet.

På våra styrelseutbildningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan minimera riskerna för att drabbas av stora kostnader på grund av felaktiga beslut.

 

I JKFLive Avsnitt 1 gick jag igenom grunderna i personrätten. Att parterna i ett avtal är behöriga att ingå avtal är en grundförutsättning inom avtalsrätten. I det här avsnittet pratar jag om att en firmatecknare för en juridisk person kan ge fullmakt till någon person att företräda den juridiska personen och ingå bindande avtal å dennes vägnar. Rättsområdet kallas för fullmaktsläran. Att två parter ingår avtal med varandra genom användande av fullmakt är det vanligaste sättet som avtal sluts på när det gäller affärer mellan två företag. Den vanligaste formen av fullmakt är den så kallade ställningsfullmakten, som beskrivs i avtalslagen 10 § st.2. Ställningsfullmaktsreglerna tillämpas när två anställda, fysiska personer, under tecknar ett avtal å respektive arbetsgivares vägnar. Det kan bli kostsamt för en eller båda parterna om det senare visar sig att det inte finns något bindande avtal därför att det saknades behörighet för de anställda att ingå avtalet.

Att veta var gränsen för behörigheten, vid ställningsfullmakt, går är viktig för alla anställda som ingår avtal i företagets namn. Att företagsledningen har dessa kunskaper är absolut nödvändigt. Det som gör saken mer komplicerad är det faktum att det ofta förekommer att en anställd får en intern instruktion från sin chef att han/hon inte får ingå avtal över ett visst belopp. Dessa interna instruktioner kallas, inom fullmaktsläran, för befogenhet. Vad som händer när avtal sluts innanför behörigheten men utanför befogenheten förklarar jag i filmen.

Den ovan beskrivna ställningsfullmakten tillhör gruppen självständiga fullmakter men det finns också så kallade osjälvständiga fullmakter, i avtalslagen regleras de i 18 §. De kallas därför ofta för ”§-18 fullmakter”. Vad som gäller för dessa fullmakter förklaras också i filmen.

Titta på filmen ovan för en introduktion i ämnet.

På våra styrelseutbildningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan minimera riskerna för att drabbas av stora kostnader på grund av okunskap om fullmaktsreglerna.

Innan man tecknar ett avtal med en part är det viktigt att först klargöra om parten är ett rättssubjekt, har rättskapacitet och rättshandlingsförmåga. I filmen JKFLive Avsnitt 1 går jag igenom de olika begreppen. Rättsområdet kallas för personrätt och är en av grundpelarna inom avtalsrätten. Om en part inte är behörig att ingå avtal så blir övriga delar av avtalsrätten, t.ex. fullmaktsreglerna, anbud och accept och avtalslagens ogiltighetsregler, inte relevanta. Avtalet är ogiltigt på grund av att det saknas behöriga parter.

De olika rättssubjekten; fysisk person respektive juridisk person är centrala för förståelsen av personrätten. När det gäller juridiska personer så måste man veta vem som tecknar den juridiska personens firma. Vem som är firmatecknare beror på vilken juridisk person som vi ska sluta ett avtal med. I filmen JKFLive Avsnitt 1 går jag kortfattat igenom vad som gäller för de vanligaste juridiska formerna i den svenska rättsordningen. När vi pratar om utländska rättssubjekt så blir bilden mer komplicerad och vad som gäller för dessa rättssubjekt kommer jag att behandla en annan film.

Titta på filmen ovan för en introduktion i ämnet personrätt.

På våra styrelseutbildningar får Du lära Dig mer om vad som gäller så att Du kan undvika att begå misstag som i värsta fall kan bli kostsamma för företaget.

Här publicerar vi filmer från JKFLive

JKFLive är JKF UTBILDNING:s varumärke under vilket vi varje tisdag kl 11.00 streamar, på YouTube, om affärsjuridik och ekonomi för ägare, styrelse och VD i bolag och föreningar. Sändningen spelas in och en film redigeras som därefter publiceras på olika sociala medier. Ambitionen med JKFLive är att vi ska fånga upp aktuella och viktiga ämnesområden i syfte att hjälpa till med kompetensutvecklingen för ägare, styrelse och VD. Presentationerna är korta max 45 minuter och de ger en översiktlig bild av ämnesområdet. För mer djupgående kompetensutveckling hänvisar vi till våra olika styrelseutbildningar.

© 2018 Suffusion theme by Sayontan Sinha