Hej igen

Dagens föreläsning blev lite tuffare. Det blev mycket lagtext men det är svårt att gå igenom skatteförfarandet på annat sätt än att lyfta fram centrala paragrafer.
Det såg i alla fall ut som om Ni hängde med, vilket är imponerande, bra jobbat 🙂

Mot slutet gick det lite för fort. Jag kommer att backa tillbaka på nästa föreläsning och gå igenom de fyra sista bilderna lite mer noggrant.

Jag kan trösta Er med att vi nu är klara med bakgrundsinformationen och nästa föreläsning kommer att gå rakt in i inkomstskattelagen där vi kommer att behandla reglerna i inkomstslaget Tjänst.

Det blir ett annat upplägg där vi tillsammans ska gå igenom ett övningsexempel som jag lägger ut på kurshemsidan under morgondagen.
Skriv ut bladet och ta med det till föreläsningen. Ta också med ett stort anteckningsblock då ni kommer att behöva skriva en hel del.

Hoppas verkligen att Ni har fått lagtext boken till nästa vecka.

Sköt om Er och ha en trevlig helg 🙂
MVH
Krister

 

Hej

Då var upprop och första föreläsningen avklarad.
Det var en riktigt nervös start. Tyckte jag var ute i god tid, kom till salen 07.45 och började plocka upp dator och inspelningsutrustning m.m. Lyckades dock inte få igång projektorn. Tiden gick och jag försökte ringa supporten , inget svar. Ringde igen och fick till slut tag på personalen och fick info om att det skulle finnas en fjärrkontroll på bordet. Hittade ingen fjärrkontroll. En minut kvar till dess att föreläsningen ska starta och plötsligt ser jag fjärrkontrollen mitt framför mig på bordet. Pust puuu. Jag måste varit riktigt nervös och stressad. Tänk att jag efter alla dessa år aldrig kan lära mig att sluta vara nervös, speciellt vid första föreläsningen.

Hur som helst det flöt på bra med introduktionen, hoppas jag inte skrämde er för mycket. Jag vill verkligen att ni ska börja läsa direkt så att ni inte kommer efter, redan från start.

Titta nu igenom föreläsningsbilderna och läs motsvarande kapitel i Lodins bok så snart ni köpt boken. Det absolut viktigaste är att ni beställer skattelagstiftningen. Utan den kommer ni inte att kunna hänga med på föreläsningarna.

Jag håller på att redigera filmerna. Jag fick rejäla problem med ljudet till filmerna. Någon inställning som blev knasig 🙁 .

Jag börjar med att lägga ut introduktionsfilmen så att Ni som inte var på första föreläsningen i vart fall får del av introduktionen. Sen kommer föreläsningsfilmerna inom kort.

Skriv gärna ned lite feedback efter första föreläsningen. Vad var bra respektive dåligt? Något jag bör ändra på? Gick det att hänga med?

Sköt om Er så ses vi på onsdag igen 🙂
MVH
Krister

Hej
På måndag kör vi igång, upprop och första föreläsningen i kursen Beskattningsrätt, 15 poäng, på Mälardalens högskola.
Sista kursförberedelserna pågår för fullt och den mentala uppladdningen är i full gång. Alla bilder ska uppdateras, kurshemsidan fixas till och alla andra digitala ”tekniska hjälpmedel” för studenterna  skall trimmas in.
Vi har som vanligt en del lagändringar att fördjupa oss i också, :) :)
Vi kör igång den 12 november med upprop och första föreläsningen

Till alla blivande beskattningsrättsstudenter på MDH vill jag önska en riktigt trevlig helg och vi ses, utvilade och laddade, på måndag.

MVH
Krister

Styrelsen och VD i ett aktiebolag måste ha grundläggande kunskaper i juridik för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Det framgår tydligt i aktiebolagslagen vilket ansvar som åligger styrelse och VD.

I JKFLive Avsnitt 9 går jag igenom juridikens grunder.

Rättsregler
Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Då blir följdfrågan; vad är rättsregler? Rättsregler innefattas i det övergripande begreppet normer, men det finns andra normer än rättsregler t.ex. sed och moral. Skillnaden mellan rättsregler och sed/moral regler är på vilket sätt de antas samt hur sanktionen vid brott emot dem ser ut. Rättsregler är antagna på visst sätt av rättsordningen och brott emot dem sanktioneras av rättsordningen. Sed och moral regler finns i samhället och handlar mer om relationer emellan människor och brott emot dem sanktioneras genom att omgivningen tydligt visar sitt ogillande.

Rättsordning
Begreppet rättsordning utgör en samlingsbenämning på samtliga rättsregler i en stat (ett land). Begreppet rättsordning ligger nära begreppet rättsstat. En rättsstat är en stat där statsorganen (myndigheterna) följer rättsreglerna och där det finns garantier för att staten inte ska missbruka sin makt. Garantierna finns genom ett oberoende domstolsväsen som ska tillämpa rättsreglerna och ge sanktioner mot statsorganen om de bryter mot rättsreglerna. Det finns också rättsregler som ligger utanför den enskilda rättsordningen och dessa regler är t.ex. folkrätten. Folkrätt är regler mellan stater och de är grundade på praxis och konventioner. Ett exempel på regler inom folkrätten utgör ”brott mot mänskligheten”. Rättsreglerna inom rättsstaten Sverige består bland annat av lagar.

Lagar
Lagar är ofta skrivna på sådant sätt att de måste tolkas för att kunna tillämpas i en konkret situation. Jag nämnde inledningsvis att juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Om vi börjar med att titta närmare på tolkning av lagar så är det nödvändigt att inneha en grundläggande kunskap rörande lagarnas tillkomst för att man ska kunna tolka dem på korrekt sätt.

Lagstiftningsprocessen
Lagstiftningsprocessen inleds med ett reformkrav. Samhället utvecklas och förändras hela tiden vilket gör att behov av ny lagstiftning eller förändringar i befintlig lagstiftning uppkommer. Tanken är då att regeringen ska uppmärksamma det här reformbehovet och fatta beslut om att beställa en utredning. Beställningen formuleras i ett så kallat regeringsdirektiv. I JKFLive avsnitt 9 beskriver jag två olika typer av regeringsdirektiv, de öppna direktiven och de styrda (stängda) direktiven. Ett öppet direktiv ger utredaren eller utredarna fria händer att föreslå lösningar på de problem som finns beskrivna i regeringsdirektivet och ett styrt regeringsdirektiv föreslår även lösningar på de problem som finns beskrivna. Regeringen beslutar om vem eller vilka som ska få uppdraget att utreda frågan. Utredningsarbetet (kommittéarbetet)  sker under sekretess och det är först när utredningen är färdig och överlämnas till regeringen som den blir offentlig. Alla utredningar publiceras i skriftserien Statens Offentlig Utredningar (SOU följt av årtal och löpnummer). Regeringen skickar därefter ut utredningens förslag på remiss till de remissinstanser som regeringen själv bestämmer. Alla myndigheter som berörs av lagförslaget ska dock alltid vara remissinstanser och myndigheten är skyldig att avge ett remissyttrande. Efter det att regeringen fått in remissvaren så sammanställs en lagrådsremiss. Lagrådet består av domare eller fd domare i Högsta domstolen och i Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet skall enligt grundlagen, 8 kap 22 § regeringsformen, granska förslaget utifrån ett antal perspektiv som finns uppräknade i grundlagen. Det handlar bland annat om hur den föreslagna lagen förhåller sig till grundlagarna, till rättssäkerhetens krav, hur förslaget föreskrifter förhåller sig till varandra och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lagrådet får inte lägga in några politiska värderingar i sitt yttrande. De ska dock kommentera om de anser att förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som regeringen har angett. Lagrådets remissvar blir offentlig när det överlämnas till regeringen. Regeringen kommer därefter att utforma det slutliga lagstiftningsförslaget i en så kallad proposition. Propositionen blir offentlig när den överlämnas till riksdagen. Det är viktigt att man vet var man ska läsa i propositionen om man ska använda den som en rättskälla, se filmen ovan. När propositionen kommer till riksdagen så meddelar talmannen det i kammaren och propositionen överlämnas till ett av riksdagens utskott. Utskotten är parlamentariskt sammansatta och utskottet lämnar ett utskottsbetänkande (majoritetens förslag) till hur de tycker att riksdagen ska besluta. Därefter debatteras frågan i kammaren och riksdagen fattar ett beslut. Om riksdagen beslutar att bifalla förslaget, utfärdar riksdagen en riksdagsskrivelse som ger regeringen i uppdrag att promulgera (utfärda) lagen. Lagen publiceras i Svensk Författningssamling (SFS med årtal och löpnummer).

Lagtolkning
När lagen sedan ska tillämpas så behöver lagtexten ofta tolkas och det är då som begreppet rättskälleläran blir aktuellt. Enligt rättskälleläran är lagtexten den första och viktigaste rättskällan. Är lagtexten klar skall den tillämpas. Är lagtexten oklar måste man söka stöd i andra rättskällor. Man ska då först gå till lagens förarbeten (motiv) och där börjar man med utskottsbetänkandet. Om man inte hittar stöd för någon tolkning i utskottsbetänkandet så går man vidare till propositionen, se filmen om vilka delar i propositionen som utgör en användbar rättskälla. Hittar vi inte svaret i propositionen så går man vidare till Kommittébetänkandet. Om dessa källor inte ger någon vägledning går vi vidare till övriga rättskällor (doktrinen). I filmen förklarar jag vad som utgör doktrin i rättskälleläran.

En annan rättskälla i rättskälleläran är rättspraxis (prejudikat). I JKFLive avsnitt 6 har jag beskrivit prejudikatens roll i Sverige och hur man gör en rättsfallsanalys.

De svenska rättskällorna består inte bara av lagar och prejudikat. Vi har även förordningar som meddelas av regeringen och som också publiceras i SFS. Myndigheter och kommuner har även genom delegation givits rätt att i vissa frågor meddela bindande föreskrifter. Regeringsformen 8 kap 1 § kallar alla dessa rättskällor (lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och kommunala föreskrifter) för ”Föreskrifter”.  I den svenska rättskälleläran förekommer också begreppet ”Författning” och enligt 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) menas med ”Författning” begreppet ”Föreskrifter” enligt 8 kap. regeringsformen. Begreppet ”Allmänna råd” förekommer också i författningssamlingsförordningen. Med allmänna råd menas sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Om allmänna råd publiceras i en myndighets författningssamling måste det tydligt framgå vad som är en föreskrift respektive allmänna råd. Allmänna råd har samma rättsliga status, enligt rättskälleläran, som doktrinen.

© 2018 Suffusion theme by Sayontan Sinha